Sport

text Ewa Wymark
Maria Rooth älskar sina vassa skor. Och pucken och spelet. Snacka om en cool tjej som kan tackla alla situationer på isen!

För två år sedan blev Maria Rooth utsedd till ”Årets hockeytjej”. När just de’ talar med henne har hon spelat VM i Kanada, och packat upp väskan efter turneringen i Finland.

Läs mer: ”Det är en tuff och rolig sport”

 

Fansen älskar Paulinho och motståndarnas
fans kan inte ogilla honom.

Foto: Frida Funemyr
Text: Christoffer Braw

Paulo Roberto Chamon de Castillho fick tidigt artistnamnet Paulinho. Tillsammans med Afonso Alves kom han från Atletico Mineiro, en brasiliansk storklubb som försett svenska lag med många talanger. Framgångarna för Paulinho och Afonso kom direkt när de anlände till Göteborg för att spela i Örgryte. Radarparet Paulinho/Afonso ledde laget till en tredje- och en fjärdeplats. Sen fortsatte Afonso till Malmö och Paulinho till Stockholm och Hammarby. Sin tid i Sverige är han mycket lycklig över.

Läs mer: Han är framgångsrik

Text och Foto: Ewa Wymark

9 meter rakt upp. Jag vågade bara halva vägen. Tjejerna och killarna i Värnamo var betydligt modigare. Så har de ju tränat också förstås. Klätterväggen finns ju i deras Pingstkyrka!

När just de’ besöker den stora sporthallen i Pingstkyrkan i Värnamo har redan Stefan Petersson säkrat linorna. Han är en av ledarna för scoutgruppen Royal Rangers. Hur man hanterar säkerheten vid en klättervägg har Stefan lärt sig av en bergsguide.
– Om repet inte läggs i en glidögla kan det brännas av på 7 sekunder, informerar han och visar också säkerhetsknuten, en så kallad dubbelåtta.
När Stefan är redo säger han ”säkring klar” och den som ska klättra ser till att repen sitter som de ska innan han eller hon svarar ”jag klättrar”.

Läs mer: Här når alla taket

I det lilla afrikanska landet Kongo är det mycket varmt. Istället för att ligga i solstolen gömmer man sig i skuggan och på natten sover man bara med pyjamas. Under 9 månader bodde Gustav Persson i huvudstaden Brazzaville och jobbade på en fotbollsskola för barn mellan 9 och 17 år.

Text: Zandra Hedman
Foto: Gustav Persson & DORIS Diadoulou

Hur lever barnen i Kongo?
– Barnen går i skolan precis som i Sverige, men måste också hjälpa sina föräldrar mycket hemma, till exempel med att sopa gården, tvätta eller krossa sackasackablad i en stor mortel till middagen. Ibland hjälper de även till med att sälja frukt, godis och hemmagjord yoghurt i ett litet stånd som det är vanligt att familjen har utmed gatan. Många föräldrar har inget jobb så det är genom att ha ståndet som familjen får pengar.

Som alla barn leker de mycket, ofta med leksaker de har gjort själva. Nästan varje pojkes största intresse är fotboll. Barnen spelar boll barfota på dammiga gator, ibland med ett knyte av plastpåsar.

Vad gjorde ni på fotbollsskolan?
– Vi började varje träning med att städa. Det finns inte några sopgubbar i Kongo så det mycket skräp överallt. Det kan vara farligt eftersom sjukdomar kan spridas och man kan skära sig.

Läs mer: Fotboll i Kongo