Den uppätna glassen

deckargsta-glass
Theo torkade svetten ur pannan och fläktade sig med Kalle Anka-tidningen. Idag var det verkligen varmt! Han tittade medlidsamt på familjens håriga kungspudel Simba som låg bredvid solstolen och flåsade.

– Nu hade det varit skönt att ha en pool i trädgården, eller hur Simba?
Theo tänkte på den svalkande poolen på hotellet i Gran Canaria där han och hans familj hade varit för några veckor sedan. Åh, vad han saknade den just nu! Kalle-tidningen hjälpte inte i den trettiogradiga värmen.

Tio minuter senare var Theo om möjligt ännu svettigare. Det var helt omöjligt att läsa, allt han kunde tänka på var hur varmt de var! Han var helt enkelt tvungen att svalka sig. Men vänta lite… Hade det inte blivit lite glass över igår kväll? Theo la tidningen under ena benet på solstolen, så att den inte skulle blåsa iväg, och skyndade sig sedan in i huset. Simba följde troget efter honom. I frysen hittade Theo genast paketet med den överblivna glassen. Det fanns inte så mycket kvar, upptäckte Theo till sin besvikelse när han slevade upp glassen i en djup tallrik, men det var bättre än inget. Han hittade också en banan som han skivade och la över glassen. Just då kom Theos syster Alexandra in i köket bärandes på en solstol och en bok.
– Nej Theo, förstör inte glassen med banan! utbrast hon med ett leende.
– Det är ju gott! sa Theo glatt och blandade runt glassen och bananskivorna med sin sked.
Alexandra hämtade ett glas vatten och lämnade sedan köket. Just när Theo skulle sätta sig ner och äta ringde telefonen. Simba, som inte tyckte om ringande telefoner, började genast skälla. Theo lämnade sin glasskål och satte sig på huk bredvid Simba och klappade honom lugnande på pälsen. Theo hörde hur hans fyra år äldre bror Fredrik svarade i telefonen och med ens slutade Simba skälla. Äntligen kunde Theo sätta sig ner och äta av den iskalla glassen. Men han hann inte ens föra skeden till munnen förrän Fredrik öppnade dörren till datorrummet bredvid köket och viftade med den bärbara telefonen.
– Det är till dig, sa han.
Theo suckade, skulle han aldrig få äta sin glass eller?
– Det är Robin, la Fredrik till.
Då blev det fart på Theo. Theo hade inte träffat sin bästa kompis sedan skolavslutningen eftersom Robin och hans familj hade bilat genom Europa de senaste tre veckorna. Glassen fick vänta! Han tog telefonen ur sin brors hand och gick mot sitt rum för att prata ostört.

Samtalet varade inte så länge. Robin ville träffas och killarna hade bestämt sig för att ses i parken om en halvtimme för att snacka och kasta frisbee. Detta innebar att Theo trots allt skulle hinna äta upp sin glass. Han gick därför tillbaka in i köket där Fredrik nu satt och drack mjölk och åt på ett stort äpple.
– Så Robin har kommit hem? sa Fredrik med munnen full.
– Ja, de kom precis, svarade Theo. Jag sticker till parken och kastar frisbee snart. Jag ska bara äta min gla…
Theo tystnade när han fick syn på sin glasskål. Den var tom! Hur hade det gått till?
– Fredrik! Har du ätit upp min glass? frågade han ilsket.
– Nej, jag äter inte glass, flinade Fredrik. Du vet ju att jag är glutenintolerant.
– Men vem har då ätit upp den? muttrade Theo.
– Säkert Alexandra! Eller Simba kanske? Han gillar glass! föreslog Fredrik och drack en stor klunk av sin mjölk.
Theo tittade anklagande mot den lurviga hunden. Han skulle enkelt ha kunnat hoppa upp på stolen och slicka i sig glassen. Men om han hade gjort det borde han ha blivit kladdig i pälsen. Theo satte sig på huk bredvid hunden och inspekterade pälsen runt hans mun. Den var alldeles ren.

Vem har ätit upp Theos glass?
Hjälp Theo lösa mysteriet. Svaret finns i texten. Läs noga!

Texten har tidigare varit publicerad i just de’ nr 3 2012.
© Cecilia Imberg | just de’

Fler artiklar...

Copyright 2006-2016 just de' och upphovsman. Kontakt: justde', Storängsvägen 26 B4, 184 32 Åkersberga, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.